Det har verkligen varit intensiva veckor den senaste tiden . Det började med att vi fick avliva vår vackra fina Rhodesian Ridgeback/Dobberman ♥Corin 11 år. Hon hade fullt med tumörer. Vår 9 åriga Rottweiler ♥Troja sökte igenom hela huset i hopp om att finna sin vän. När hon insåg att hon inte fanns mer gick hon ut och la sig på sin sovplats. Detta ledde till en djup depression, ville inte gå ut, ville inte springa och busa. 3 dagar efter upptäckte vi att hennes bröst blev VÄLDIGT stora och de var fulla med mjölk. Vi kunde knappt röra vid hennes hud uppe på ryggen för hon visade tecken på smärta. Det blev en tur till veterinären igen. Vi hade en vanlig veterinär och en ortoped som tittade på henne. De hittade även tumörer på hennes ena ben. mjölkproduktionen kunde de inte förklara. Eftersom hon hade haft sitt sista löp innan jul kunde det inte vara skendräktighet. Troja mådde inte bra och nu ville veterinärerna behandla de olika symptomen var för sig med bland annat en röntgen där hon skulle sövas för att den skulle kunna genomföras. Jag frågade då ortopeden vad de trodde att de skulle hitta och vad de skulle göra åt det sen. Hon trodde att det var kotförslitningar i ryggraden och menade då att Troja skulle vara tvungen att gå på antiinflammatoriska läkemedel resten av sitt liv. Vi fick då ta det fruktansvärda beslutet att även låta Troja somna in. Inget lätt beslut men dessa fina hundar har haft ett friskt och rikt liv och ska inte behöva lida för att vi inte kan släppa taget.
Sorgen och saknaden blev jätte stor. Nadja och Nathalie kom hem och där satt vi och grät och försökte övertyga varandra att vi tagit rätt beslut. Men någon stans var det som om både Corin och Troja tackade oss för vårt beslut precis innan de somnade in. Corin reste sig upp mot mitt ansikte och gav mig en slick över ansiktet innan hon somnade in och Troja vände sig på ryggen och gjorde en "rottis shake" innan hon somnade in.
Är så tacksam att dessa fina hundar har fått finnas i vårat liv i så många år och gett oss så många fina minnen ♥ Men tystnaden och tomheten var hemsk efter dessa goa tjejer........
En kväll när jag kom in efter min sista kund satt Bosse med sin dator i köket med skärmen mot ytterdörren där jag kom in. På skärmen satt en "liten" Boerboel flicka. Det visade sig att denna skönhet hade blivit såld till ett par i Norge som av någon orsak hoppat av köpet. Camilla som har Amazing Boerboel hade precis lagt ut annonsen på nätet och min fine man hittade denne. Vi ringde Camilla och det visade sig att hon bodde i grann byn 4 km från oss, Vi fick komma och hämta henne samma kväll. Det blev kärlek vid första ögonkast när vi fick se Bella
Det märkliga är att vi ca 4 år tidigare såg ett program "Mannen som talar med hundar" och där var en Boerboel = Sydafrikansk mastiff. Vi sa då: "Tänk om man hade kunnat få tag på en sådan någon gång när det är dax att skaffa valp" ( vi har varit utan hund i 5 dagar i sträck under våra 29 år tillsammans) Bosse gick ut på den tiden och läste en massa om rasen och om uppfödarna. Det såg ganska svårt ut, aveln på de få som fanns var inte riktigt bra. Men Bosse hittade en jätte fin bild på två Boerboel som han har haft som skrivbordsunderlägg på sin dator i 4 år.
Idag har vi sedan 6 veckor tillbaka denna underbart vackra Bella 18 veckor gammal
Är så tacksam för att livet kan vända så snart och att gamla önskningar kan träda in i ens liv på sätt som vi inte kan planera eller ha kontroll på. Livet kan vara fantastiskt spännande när vi släpper kontrollen
Kram Jeanette