1996 var året som mitt liv tog en helomvändning. Jag hade ”bränt” ut mig eller som man också kallar det ”gått in i väggen”. Jag hade blivit ”drabbad” av Fibromyalgi
Vid denna tid arbetade jag och min man heltid. Jag arbetade inom optikbranschen, vi hade villa med stor trädgård, 2 biologiska barn 6 och 7 år, fosterhem till en pojke på 2 år och helgfamilj till en flicka på 8 år.
Den arbetsplats jag jobbade på var ganska nystartad när jag började där 1992 och ett starkt växande företag. Vilket innebar att det krävdes mycket av oss som var anställda. Vi hade ofta många olika arbetsuppgifter och för min del ett stort arbetsområde. Blev man sjuk fick man oftast preparera sig med piller och det avsattes en toalett åt den som kanske bar på någon magsjuka i hopp om att inte smitta någon annan.
Jag hade väl alltid tillhört ”den duktiga flickan” som skulle klara allt själv och gärna tog på mig fler uppgifter än jag egentligen skulle ha. Allt började innan vi blev fosterhem. Jag var ”oumbärlig”. Vilket innebar att om någon av mina små töser skulle bli sjuka kunde de ringa hem från jobb och säga att jag skulle komma in och jobba ändå för det fanns ingen som kunde hinna med att sköta min avdelning, som jag var ensam om att sköta. Det hände en hel del gånger att denna här ”knäppskallen” tog med sig det sjuka barnet till jobb och hon fick ligga nerbäddad hos mig, man är ju ”oumbärlig”. Suck……..
Vi fick för oss att banta på jobb. Vem tror ni tog på sig att laga all mat hemma på morgonen till alla deltagare?
Fick för mig att överraska mannen med en extra kassa till semestern genom att baka bröd och sälja bland annat på jobb för 10:- st. Inför en jul tog min syster emot beställningar på sin salong. En dag hade jag en leverans på 3 st pepparkakshus,
10 st vörtbröd, 10 st surdegsbröd och 100 st lussebullar…………….Gick upp kl 3 för att hinna med….. Helidiotiskt!!!!!!!!!!!!
Detta är bara en liten del av vad som slutligen fick min kropp att sluta fungera. Inte förvånande.
Värken började smygande i vänster tumme och handled och spred sig efterhand upp över axlar, nacke, skuldror och ner i höger armen och ut i höger tummen. Denna värk var fruktansvärd. Sjukvården erbjöd Voltaren, Naproxen, Citodon och kortisonsprutor mot symptomen men inget hjälpte.
Det hände ofta att jag fick gå upp mitt i natten för att jag vaknat av en smärta som kändes som om mina handleder var avbrutna. Jag satte mig då ofta ute i vårt grovkök och grät för att inte väcka Bosse.
Det var så här jag fick lära mig om vad själslig och kroppslig smärta innebar.
Det gick så långt att min läkare började prata om att sjukpensionera mig. Livet kändes hopplöst…… 31 år och redan slut…
Mitt i allt detta elände mötte jag en person som tipsade mig om en homeopat som kom till Malmö en gång i månaden som var mycket duktig. Detta var min första kontakt med alternativ medicin. Jag gick dit där tre gånger och fick med mig en bärkasse med piller, droppar och teer för flera tusen var gång. Detta hade vi inte råd med på grund av redan ansträngd ekonomi eftersom jag varit så mycket sjukskriven. Jag kände mig bättre och min nyfikenhet hade växt. Hur kunde homeopaten genom att känna på min puls och se saker i mina ögon få reda på saker om mitt tillstånd som aldrig en läkare kunnat göra???
Samtidigt under denna tid var jag hos min syster för att klippa mig. Hon berättade då om något fantastiskt som hänt henne. Hon hade upptäckt att hon hade en fantastisk healingenergi i sina händer och ville att jag skulle känna. Hon förde sina händer över mitt huvud och jag trodde hela skallen skulle explodera. Det var så fruktansvärt chockerande med alla känslor som exploderade i min kropp. Jag började gråta och sa till henne att aldrig mer göra om det och syrran jublade över att ”jag också hade det i mig”. Snacka om stor förvirring……..
Jag kan väl säga att nyfikenheten hade växt över livet och över människans kraft. Jag ville veta mer. Jag sög i mig alla böcker jag kom över som handlade om människans förmåga att hela sig själv och andra. Efterhand fick jag mer kontroll på kraften som öppnats upp inom mig. Min egen kropp blev min läromästare. Min Fibromyalgi försvann efterhand som min healingkraft växte och min förståelse över vem ”jag” var och framför allt lärde jag mig att ändra på mitt tänk. De här tankarna med att vara den ”duktiga flickan” och finnas till för alla andra fick jag rensa bort ur mitt liv.
Jag fick för första gången i mitt liv urinvägsinflammation, det gjorde så ont. Jag la mina händer över buken och förvånat kände jag hur händerna blev skållheta och att det började sticka och smärta i händerna och i urinblåsan. Detta höll på i ca 5 minuter sedan blev allt lugnt. Urinvägsinflammationen var borta…….
Veckan efter fick jag ögoninflammation och jag la händerna över ögonen och ännu en gång upprepade sig processen.
Vänner började vilja få hjälp med olika åkommor som t.ex. ”svetsblänk” i ögonen, kalla fötter, kroppslig värk, halsont m.m Ryktet spred sig och jag fick mer att göra. En längtan att få jobba med detta växte. Men jag ville ha mer kunskap om den fysiska kroppen.
Det hade gått några år nu och vi hade fått ett nytt fosterbarn en flicka, pojken vi hade haft innan hade flyttat hem till sin mamma. Det var 1998 nu och jag jobbade fortfarande kvar på optikföretaget.
Jag satt och läste tidningen när min blick föll på en annons från Hälsoteket i Malmö att de hade massage utbildningar. Det var som om annonsen blev självlysande och jag kunde inte släppa den. Jag läste att utbildningen innehöll anatomi, patologi, fysiologi, massage och att man fick lära sig allt på latin så att man skulle kunna läsa och skriva enklare journaler. De hade utbildningsdagar antigen på lördag – söndag eller måndag – tisdag. För min del blev det helgen så att jag kunde sköta mitt heltidsjobb samtidigt. Jag älskade denna tid. Massor av kunskap som jag bara sög till mig. Detta var en dröm som gick i uppfyllelse. Men det började bli lite tufft att hinna med att studera till alla stora prov. Hela familjen var engagerad i mina läxförhör. Jag fick gå upp vid 4 på mornarna för att få tid till att läsa in allt.
En ny dröm började få fäste i mig. Den drömmen var att få möjlighet att sluta jobba och kunna lägga all min kraft till att studera. Märkligt nog blev denna dröm besannad inom kort tid. De ringde från den socialförvaltning som vi hade vår fosterflicka. De undrade om jag inte kunde vara hemma mer med henne. Hennes behov var jättestora av en fast trygghet. Helt utan förvarning hör jag mig själv säga att om de kunde garantera mig ett halvårs lön så skulle jag säga upp mig omedelbart. Detta var min chans att förverkliga min dröm samtidigt som jag fick en möjlighet att finnas till mer för alla i vår familj. Jag fick svaret efter två dagar, att de mer än gärna ställde upp på detta.
Jag sa upp mig och hela vårt liv förändrades. Jag blev färdig utbildad i januari 1999 och startade mitt livsverk ♥Solgläntans kropp & själ ♥ i januari år 2000.
När jag ser tillbaka fylls jag av en sådan tacksamhet över allt det svåra som kantat livet, som gett mig så mycket erfarenheter som jag aldrig skulle kunnat läsa mig till. Idag med facit i handen finns det inget som skett utan en anledning, livet har alltid haft en märklig ”röd tråd” rätt igenom. Det gäller bara att se den. Om jag får en kund som har smärta eller känner förtvivlan och hopplöshet så kan jag ”känna” den för att jag själv upplevt den. Men ibland kan det vara svårt att förstå varför vi går igenom vissa saker. Inte alltid får vi svar på frågan ”varför”. Men för min del har jag haft en sådan längtan att få veta ”varför” och upptäckt en helt ny värld i mitt undermedvetna som jag lärt mig att besöka ofta genom meditation för att finna svar.